Mika..

Idag var det en stackars alkis som trillade baklänges och slog ryggen.
Jag trodde först att han var jättefull, så när jag gick fram till honom visste jag inte hur kapabel han skulle vara att komunicera. Hjälper honom upp på en bänk och jag och en förbipasserande kille pratar lite med honom.
Han berättar att hans rygg låst sig och att det var därför han ramlade.
Han hade faktiskt inte druckit så mycket tror jag, och han var uppriktigt ledsen, och hade svårt att sitta upprätt för han hade så ont. 
Vet inte hur det slutade, den andra killen cyklade för att hämta nån kille på Ugglan (medmänskligt center) och jag var tvingad att gå till en övning
Var ska han ta vägen lixom? Hemlös och inga pengar. Fy fan, vad ens problem är små egentligen.

Imorgon åker vi till göteborg!

Klarade min första vuxen-tenta!
Men den första reaktionen igår var faktiskt bevikelse, något som kanske låter knasigt..
Men man har ju hört talas om att när man tycker att en tenta har gått skitbra, så är det oftast tvärtom, och jag förstår detta nu...
Jag klarade mig iofs, men det var på håret.. Det var på håret för många tydligen, å idag kunde jag inte hålla mig från att hämta ut mina nerskrivna saker..
Och nu känns det faktiskt mycket bättre, för rättningen är riktigt kass enligt mej.
När jag hade hämtat ut pappret så kände jag att "fan, nu kan jag ju inte få den omkontrollerad", fast nu skiter jag i det. Jag blev godkänd, och lever istället med den fasta belutsamheten att dom rättat kasst!
Så lägger jag ansvaret på någon annan än mig själv, perfekt!

Kollade precis högskoleprovsresultatet, och det gick RIKTIGT bra! Kvantfysik here I come! Not....
Nä, men det var ett fint resultat som jag nu genast ska lägga in i min polisdatabas, så ansökan blir komplett, tjohoo!

Tillsvidare ska jag försöka bli frisk.. Eller hålla mig från att bli sjuk, jag är i nån konstig mellanfas just nu..
Inte bli sjuk till helgen, då jag ska göra Göteborgs gator osäkra igen!

Nu har delkurs 2 i kriminologin startat, och det är ingen som fattar nåt egentligen.
Det vi vet är att om tre veckor ska vi ha spelat in en intervju på minst 40 minuter, renskrivit den, gjort en observation på en händelse, gjort en enkätgrejsimojs, lämnat in 3 delrapporter om vad vi gör och hur vi tänker, samt skrivit en tenta "som inte kommer att bli en salstenta, fast den kommer att hållas i en sal"(?!?!).
Och ja, det låter ju kanske inte som ett omöjligt projekt detta, men när man har en föreläsare som hellre pratar om sina fältstudier i Shanghai, än att konkret berätta för oss hur i helvete vi ska gå tillväga, så blir det hela lite... Ja... luddigt?
Det är ingen som vet var man ska börja nån stans, och det känns lite hopplöst.
Man vill ju inte starta och sen få kastat i ansiktet att allt det man gjort har varit på fel sätt..
Dessutom har vi ju 7 böcker till kursen, men just nu vet jag inte hur jag ska använda någon av dem.
Sen att jag än så länge bara köpt två av dom, är en annan femma! =)
Tydlighet säger jag bara.. Tydlighet!!!
Nu ska jag sätta mig ner och försöka skriva någonting i alla fall.. Fan.

Förutom de ovanstående problemen så känns innehållet väldigt roligt, och det är kul att det kommer bli lite praktiskt arbete med!

....

Imorgon möter vi Olofsrtöm i Idh klockan 16, och det blir en tidig seriefinal.
Två lag med mycket fart så det kommer nog även att smälla lite granna!
De personliga förutsättningarna är mycket bra, och jag är sjukt pepp! Det är bara grisarmen som ska börja värka lite mindre nu.
Apropå grisar, så bjöd Linda på    och på    på träningen igår!!!
Det kanske fanns mer i påsen, men det va det enda jag såg......
Jag, min fåne, trodde det var gammalt som var kvar från förra matchen (som om det är nån ursäkt för mitt beteende), så jag grisade i mig så mycket sväjtzernöt och djungelvrål som jag bara kunde, och sen blev uppvärmningen tyvärr lite lidande...
Men tack Linda!
...

Nu är det sådär två timmar innan jag ska ta sprutan, och jag har redan ont i nacke och i hela armen!
Det var värre igår, fast då hade jag ännu inte förstått varför jag egentligen hade ont.
Lite hypokondriker bor det ju i mig, men jag känner mig själv tillräckligt väl för att inse att detta inte var "hittepå".
Men i morse kom jag på det! Lotta!
Hennes jävla klubba gjorde att jag surfade fram på golvet och slutligen dunsade i marken så tillvida att de knäppte i nacken, och det är därför jag har ont!
Så nu vet jag inte om jag ska ta sprutan i vänster arm och antagligen få dubbelt så ont, eller om jag ska ta i höger så det blir en jämn smärta... Den som lever får väl se..
Oavsett vad som händer så ska jag skylla på Lotta.
Det känns tryggt.

Finns det någon bättre humör-höjare än hallonsoda och våfflor?
Egentligen skulle mamman och jag ätit lunch, men jag brukar gå på magkänsla, och den sa klart och tydligt vad den krävde.



Igår missade jag träningen för jag hade haft en crappy natt/dag, och det var inge kul eftersom det är en viktig match i helgen å den vill man ju inte missa.
Men jag tittade förbi idrottshallen en kortis för att lämna Newbodypåsen (som jag funderade på att byta ut innehållet i med lite tygbitar anno 1999, men ångrade mig) och för att se till att alla skötte sig.
Lotta påpekade at dom döpt en variant efter mig, och då kändes det hela väldigt tryggt, så kosan styrdes tillbaka hemåt, för att bevittna pinsamtheter på fotbollsgalan.
Produktionen var ju så jävla kass, och man undrar lite vad det är som inte står rätt till när inte ens Henke kan åka några mil och ta emot hyllningar.
Mycket märkligt.
Och jag köper inte snacket om att Zlatan ska sluta landslaget, men om han nu funderar på det, så tror jag inte att tidningarnas "skriv på för Zlatan i landslaget"- kampanjer hjälper för 5 öre.
Zlatan skiter i kampanjer. Zlatan är Zlatan.
Mediahysteri över allting.
Och när man ändå talar om mediahysteri, så ska jag antagligen ta den där jävla sprutan på torsdag.. Har mest vägt åt andra hållet, men nu vet jag inte riktigt.
Hade dessutom (håll i er SödraDalare) tänkt vara med på torsdagsträningen(!!!!) och hoppas isf att armen inte trillar av eller att febern hälsar på.

Peace.

Då kom dagen med stort ... T.. Tentadagen!
Uppe med tuppen runt 06.30 för att få i mig de nödvänliga frukostmackorna och det obligatoriska glaset o´boj.
Ingen stress, jag hade allt planerat och hade full koll på situationen.. Ända till saker och ting började inträffa som jag inte alls räknat med.
Hoppar upp på cykeln, och hinner tänka att det hade varit typiskt om det hade varit punktering just idag när jag har tenta. Och sekunden jag tänker det (sjukt sjukt sjuuuukt!!!) inträffar det (o)väntade.
Kedjan hänger sig.
Och då menar jag inte att den hoppat lite, utan den har etsat sig fast med sådan kraft, att jag inte kunde rucka loss den med all min styrka.
Där står jag, klockan är halv åtta, och min tenta börjar åtta.
Jag inser att jag inte kommer komma nån vart med cykelfan, utan jag springer till närmsta busshållplats, och tar en buss som ska vara vid sjukhuset (5 minuters promenix till skolan) runt kvart i 8..
MEN!!!
Denna dagen har ingen människa i Lund med sig busskort, utan alla ska betala med kontanter, vilket gör att bussen tar jääättelång tid..
Kvart i har vi kommit halvvägs, och jag tar beslutet att jaga en taxi istället, det började brinna i knutarna..
Första taxigubben jag frågade visste inte vart högskolan låg (det kan man typ jämföra med att inte hitta till Ullevi i göteborg), så han dissade jag illa kvickt och lyckades hitta en kille som hade stenkoll på läget.
Dock hade jag för lite kontanter, så när vi var framme typ fem i 8, så skulle jag betala med kort.
Alla ni som tror att min remsa på kortet fungerade, kan räcka upp en hand.. NU!...... Ingen?
Bra gissat folk.
Min remsa fungerade tydligen inte, så nu skulle vi knappa in siffror manuellt, och det var på andra försöket och en minut senare han lyckades.
Jag hann in till ångestsalen och sätta mig, och typ 2 minuter efter det startade tentan.
Som nog gick rätt så bra! =)
Nu ska jag bara gå hem i ösregnet, för att sen gå tillbaka till stan för att få cykeln fixad.
Ska doppa den i olja tror jag.
...
Något som är grymt är att jag har blivit förevigad på min bästa väns arm!
Som en stinkande fluga, vad mer kan man begära?!?
=)


Ser ni likheten?
Alla sätt är bra, utom dom dåliga..
Försökte skicka bilden till datorn, men icke!

Det var känslan efter matchen, men även innan matchen.
Äntligen kände jag känslan av att "idag kommer det gå bra".
Och det gjorde det, för hela laget, och resultatet skrevs till 7-2, eller jag menar 7-3..
Lite oklart de där sista målet som enligt domarna skedde 19.59, medans det egentligen kändes som 20.02 (ingen automatisk signal vid slutsignal, utan sekket hade en såndär käck tuta). Men vad fan gör det egentligen?
Vi vann, och ligger i detta nu tvåa i tabellen, tjoho.

Snart kommer Fredrik ner från göteborg å då ska vi göra Lund!
Eller ja... Han ska flyga till kararieholmarna imorgon (utan att ta med mig!!!!!), så det blir kanske inte världens hårdaste utekväll, men det ska bli mycket trevligt!

Pussel!

Provet i lördags gick faktiskt helt ok, gjorde inte bort mig iaf, och det är ju otroligt skönt.
Funderar dock på att verkligen räkna lite matte i vinter, för att bättra på siffrorna en aning..
Innebandyn i helgen bestod av tre matcher, men inte under någon av dom befann jag mig på planen.
Blev toksugen på lir när vi tittade på engelholm mot challengers i söndags, och på torsdag får man förhoppningsvis spöa ett gäng malmötjejer.

Träning ikväll, och tro det eller ej, vi dissade en föreslagen utekväll med herrlaget, till förmån för att svettas lite.
Eller ja.. I idrottshallen svettas man inte.
Det bildas mest istappar, en stor anledning till varför man har polotröja på sig när man utövar sina konster. =)

Sälen no2.

Nu har jag tagit ett första litet babykryp mot att bli normal.
Ett omöjligt uppdrag, tänker kanske många (jag med för den delen), men det är värt ett försök.
Jag ska göra ett allvarligt försök att bli kvitt dessa sömnbekymmer, som ni trogna läsare vet att jag har glädjen att tampas med då&då/nu&nu.
Jajemän, det ska ske.
Och jag ser framför mig att jag om några år har släppt minst två böcker om ämnet (och då ska det INTE stå i böckerna om hur viktigt det är med sömn, shut the f**k up, det vet jag redan lixom - ge mig verktyg för att kunna sova!) och jag kommer vara hela sveriges SÖMNCOACH!
Så bra på att sova ska jag bli, att alla kommer avundas mig.
Thats right.
U heard it here first.

Gillar egentligen inte att vädra "riktiga" bekymmer här (tenderar mest att spy allmän galla över diverse i-landsproblem), men jag kan berätta för er att efter 1 1/2 månad med ojämn sömn så börjar det att ta på krafterna.
Man bli boktavligen talat dum i huvudet, och det bådar inte gott inför lördagens prövning.
Det är iofs skitbra, för jag kan skylla eventuellt dåligt resultat (as if!!) på att min hjärna inte fått sin maximala vila, och därför inte kunde prestera på topp. =)
I natt tittade jag på "I shouldnt´be alive!", ett program på 5:an om verkliga människors öden, när dom går vilse i djungeln eller dylikt..
Jag ÄLSKAR sånna program, så det var en tröst mitt i allt klockan 03:20.
Fast när jag lite senare nästan började lipa för något på Tv3s komedi "Alla älskar Raymond", tog jag beslutet att även låta någon annan ta tag i mitt problem.
Där gick min gräns lixom.
Tack Ray. 

Vi styrde bussen mot sveriges Jerusalem, klockan 07.00 på söndagsmorgonen för att jag a den lilla plastbollen med hål i.
Då hade jag några timmar innan det kört mitt klassiska moonwalk-partytrick på ett 50-års kalas, och imponerat min pappa såvida att han själv nu ska lära sig denna konst.
Jag hade även lyckats med ett annat partytrick, som dock är ofrivilligt och inte lika coolt.
Inte sova-partytricket, kallar jag det.
Spenderade natten i mina småbröders våningssäng, och någonstans runt 05.00 började jag titta i skolkataloger för att fördriva tiden.
Hellre 0 timmar sömn än 1 timmes sömn. Trust me.
Med tanke på den obefintliga sömnen, hade jag jättesvårt att fokusera på rätt saker under matchen.
Vi vann viserligen, men efter att ha fått 5 hockey-crosscheckingar i ryggen, de flesta utan att bollen ens var i närheten, och ett gäng fula obstruktioner som gav frislag emot (?!?!) mig, tappade jag tålamodet på dessa inkompetenta domare.
Kommer ni ihåg denna händelse?

Typ så kändes det under matchen.
Hånande, flinande domare. Den värsta sorten.
Jag fick ingen utvisning, men när jag fick ett "sluuuta nu nummer 2!!!" av domaren som var på helt andra sidan planen (han som stod närmst var väl drabbad av tillfällig förlamning under matchen), efter den sista mysiga crosscheckingen i ryggen, tappade jag hoppet och påpekade det även för Johan.
Vad ska man göra?
Tack gode gud för energiska lagkamrater, som hade sina huvud på skaft och som såg till att vi vann matchen.
...
På lördag möter vi Wic hemma i Lund, och jag kommer lysa med min frånvaro, eftersom jag ska sitta och gnugga geniknölarna på högskoleprovet under hela dagen.
Fy fan vad jag inte längtar!!!
Inga mer träningar med laget under veckan, ska plugga plugga plugga.
Idag ska jag även springa mitt vecko-coopers-test som jag kör på gymmet, samt öka på alla vikter för första gången. Hurra!!
...
Sitter i detta nu och väntar på några kursare på AF, för att försöka plugga.
Kom ut ur garderoben igår, och reaktionen var typ "jag visste det!!".
Får sluta vara så jävla gay.. Eller inte! =)

När man har suttit och pluggat i 6 timmar och sen inte kommer på vad man egentligen har sysslat med, är det dags att gå hem.

För min del blir det ett gympass på gerda, ska bli skönt att bränna lite energi.